Fenomenet ”HiFi”

I takt med digitaliseringen av musiken har de fysiska medierna, vinylskivan, musikkassetten och CD-skivan förpassats till klädkammaren, garaget eller som oftast till second hand-affären eller i värsta fall soptunnan. Kassetten och vinylskivan, LP:n, ersattes av CD-skivan som i sin tur ersattes av nedladdade och senare streamade filer.

Samtidigt blir hårdvaran, ”spelaren” mer och mer osynlig då den integreras i system med flera funktioner. Hemma bion, smart-teven, spelplattformen eller datorn med till exempel Spotify har sedan länge ersatt den dedikerade stereon och i de aktiva högtalarna (som blir allt mindre till formatet) finns högpresterande förstärkare. Datasignalerna, ”ljudet”, överförs trådlöst. Idag talar man inte om ”HiFi” då begreppet ersatts av ”Hi End”.

I tre delar ska vi titta på vad en liten oberoende tillverkare, Bang & Olufsen, presterade som bäst under guldåldern för hemma-hifi, analogt ljud när det var som bäst, utformningen av apparaterna för mesta användarvänligheten och, inte minst, vad man kan använda dessa prylar till idag.

Decenniet 60-talet

En del anser att vi aldrig, varken innan eller efteråt, haft det så bra som under 1960-talet. Äntligen hade vi arbetat bort sviterna från andra världskriget och ekonomin, åtminstone i västvärlden stod på sin höjdpunkt. Vi litade på ”forskarna” och tekniken gav löften inför framtiden som vi inte kunde tacka nej till. Samtidigt var Det Kalla Kriget ett faktum – och kanske den kraftigaste pådrivaren av just teknikutvecklingen. Människans tidigaste dröm skulle förverkligas: månlandningen. Flygtekniken, kärnkraften, elektroniken utvecklades tillsynes gränslöst.

Musiken

Musiken präglades av jazz men i ännu högre grad rock: Radio Nord sände i etern och artisterna hette Beatles och Rolling Stones och James Last. Här hemma hade vi bland andra Snoddas, Carli Tornehave och Siv Malmqvist. Gemensamt hade de musik som förtjänade att avlyssnas rent och högt.

Apparaterna

Någon skulle ju leverera utrustningen för att musiken skulle kunna spelas upp. I Europa var Philips, Ferguson, Luxor och His Master Voice bland de tongivande tillverkarna medan General Electric, Jensen, Fisher och Altec var några av märkena som kom från andra sidan Atlanten.

Under 60-talet var det även populärt att från en byggsats sätta ihop sin egen förstärkare eller egna högtalare. Heatkit och vår egen Carlsson är några exempel.

Bang &Olufsen

Det danska Bang & Olufsen hade länge tillverkat bland annat ljudanläggningar till biografer men såg under 60-talets tidiga år den marknaden vika i takt med att teven blev allt populärare, Samtidigt hade man länge byggt ljudutrustning till hemmet men kraven från användarna ökade och uppdraget från B&O:s ledning till utvecklingsavdelningen löd i mitten av 60-talet: ”Ta fram en HiFi-anläggning för hemmabruk utan hänsyn till slutpriset!” En konstruktörs dröm kan man tycka så här efteråt. Resultatet blev Beolab 5000.

Ramen bestod av den nya DIN-normen 45500. som hårt reglerade hur ett ljud skulle låta när det mättes. Distorsion, frekvensomfång och uteffekt var några parametrar som hade kunnat mätas och redovisas lite hur som helst tidigare. HiFi-normen gav konsumenten en möjlighet att enklare jämföra prestanda mellan märken och modeller

Media var vinylskivan, 33 och 45-varv, rullbandet och – inte minst – radio. Stereo var långt ifrån självklart men mycket vanligt på vinylskivorna. Radiosändningarna gjordes  i mono och spåren på rullbanden kunde utnyttjas för antingen eller. Inspelningarna skedde analogt, ljudet lagrades analogt och uppspelningen likaså.

Beolab 5000-systemet

Det kompletta Beolab 5000-systemet består av förstärkaren Beolab 5000 med 2 x 75 watt eller 1 x 150 watt, radiodelen Beomaster 5000 med stereodekoder men inga förvalda stationer, högtalarna Beovox 5000 tillsammans med de dedikerade och verkligen synliga diskanterna Beovox 2500, vinylspelaren Beogram 3000, i realiteten ett Thorensverk i en B&O-plint samt stereorullbandspelaren Beocord 1800.

Ett komplett samlat system är mycket sällsynt. Ett system i ”mint kondition” är nästan omöjligt att uppbåda, om inte en samlare säljer.

Systemet vi tittar närmare på består av förstärkaren och radiodelen men högtalarna Beovox 4000 samt skivspelaren Beogram 1000.

Beolab 5000

Beolab 5000 hade en för sin tid enorm uteffekt som imponerade ännu mer med tanke på att den uppfyllde DIN 45500-normen med råge. Designen av Jakob Jensen bildade skola för företaget för decennier framåt, något vi ska se i följande artiklar. Två tjocka, liggande aluminiumplåtar bildade fronten där knapparna med förklarande text ytterligare förstärker den låga, slanka designen. Horisontella skjutreglage för volym, bas, diskant samt balans förstärker intrycket.

Ovan- och undersidorna består av trä, antingen teak eller jakaranda. Anslutningarna för radio, skivspelare, tape och högtalare finns under apparaten, vilket gör att man inte frivilligt ändrar konfigurationen när man en gång fått det som man vill. Två lampor finns i fronten: en som visar att spänningen är påslagen och en annan som visar ”Stereo”. Förstärkaren kunde, som tidigare antytts, ställas in för drift som en monoförstärkare, då med dubbla uteffekten. Det optimala måste ju ha varit att ha två förstärkare, var och en på ”mono”-läge men tillsammans bildande en stereoanläggning.

Beomaster 5000

Designen gick igen i Beomaster 5000, radiodelen med den klassiska ”räknestickan”, där skalan visar vilken frekvens man för tillfället lyssnar på. En analog mätare visar mottagningsstyrkan medan två lampor indikerar stereomottagning respektive spänning på. Liksom förstärkaren har Beomastern en väl tilltagen träpanel på ovansidan.

Båda apparaterna är byggda med transistorteknik och med genomgående diskreta komponenter. Uppbyggnaden är gjord med serviceteknikern i åtanke: paneler med de olika kretskorten kan ”fällas upp” för bästa åtkomlighet.

 

Beogram 1000

Skivspelaren i den här anläggningen är en Beogram 1000, en mycket enkel apparat med traditionell teknik. Ännu hade inte automatiseringen kommit till B&O:s skivspelare, utan den här modellen är helt manuell. Man väljer varvtalet, man lägger på pickupen manuellt och får snällt  plocka av den  efter man lyssnat klart på skivan. Utformningen av pickupen kallades ”Concorde” i folkmun, efter det supersoniska flygplanet från ungefär samma tid.

Beovox 4000

Högtalarna är tillverkade av fanerad träskiva och den här, ganska ovanliga modellen (faktiskt mer ovanlig än storebrodern Beovox 5000) innehåller exakt samma högtalarelement och filter som BV 5000. Skillnaden är alltså storleken och att den större modellen var avsedd att placeras på golvet då den hade ben. Inget hindra dock från att dessa mindre men ingalunda små högtalare också ställs på golvet. Elementen består av en 10” bas, en 7.2×5” elliptiskt mellanregister högtalare och två 1.5” diskanter med pappkon. Högtalarna ansluts till förstärkaren med normal dubbelledare och de numer lite speciella 2-pins DIN-kontakterna. På baksidan syns anslutningen för de extra diskanterna, Beovox 2500.

Användbarhet då

När anläggningen lanserades 1967 var det en halvprofessionell top of the line-utrustning på alla önskvärda sätt. Borta var bordsradioutseendet och designen andades framtid och löften om hög kvalitet.

Anslutningsmöjligheterna var många, liksom utgångarna. Bas och diskant ställdes in separat och en loudnessfunktion, för höjd bas och diskant vid låg volym kunde kopplas in. Det fanns kontakter för dubbla högtalarpar samt en center, Förstärkaren kunde, som tidigare nämnts, ställas in för monokoppling av de båda slutstegen och lämnade då dubbla uteffekten!

Radiodelen hade en lång inställningsskala som borgade för att finjustering var möjlig och AFC undertryckte signaler som inte vad önskvärda. En brist som säkert måste ha uppdagats tidigt var de obefintliga möjligheterna att förinställda specifika valda kanaler. Kvaliteten på radioljudet, liksom alla andra källor är förstklassig, ännu idag.

Dessa komponenter var vanliga på professionella radiostationer i Europa: både danska och svenska statsradion använde anläggningarna. Apparaterna andades så mycket framtid att de fick en framträdande roll i filmen ”A Clockwork Orange” från 1971!

Högtalarna är tillverkade innan tekniken för diskantåtergivning lett fram till dome tweeter-tekniken. Att placera högtalarna rätt och själv sedan avnjuta musiken på rätt sittplats är, om inte avgörande så åtminstone kritisk. Här kom tekniken ikapp bara ett fåtal år senare. Nästa generation högtalare är betydligt generösare i detaljupplösningen och med njutbarhet och inget hindrar att man använder modernare passiva högtalare på anläggningen.

Skivspelaren är systemets svaga punkt, oavsett om den heter Beogram 1000 eller 3000. Det här var redan på sin tid obsolet teknik och vad man än väljer bland efterföljande modeller är det ett framsteg. Beolab 5000 lät bäst från radio, näst bäst från rullbandspelaren och på tredje plats kommer inget. Först på sjätte  eller kanske sjunde plats kommer original skivspelare.

Användbarhet nu

DÄREMOT går det alldeles förträffligt att ansluta en modernare skivspelare för att man ska kunna avnjuta sina vinylalster. Det går även – lika förträffligt – att ansluta en cd-spelare med ännu bättre resultat och all den bekvämlighet cd-skivan erbjöd över vinylskivan. Tro det eller ej, denna antikvitet från tiden innan människan hade satt sin fot på månen, innan Volvo 142 gick att köpa, ja, redan på den tiden då vår statsminister hette Tage Erlander kan ansluta till en mp3-spelare och en apparat som kan använda Spotify! Tiden har inte arbetat mot, den har snarare arbetat för. Det här är en framtida klassisk anläggning som inte går ur tiden någonsin. Enda frågetecknet är vad man ska med en analog radiomottagare till den dagen radiosändningar blir digitala, men låt oss bekymra oss för det en annan gång.

Tillgång och efterfrågan.

Beolab komponenterna är inte helt vanliga på dagens marknad, oavsett skicket på delarna. Att de elektroniska komponenterna är slitna och måste ersättas är en sak – det kan den lokale reparatören göra (och den jag anlitar skiner faktiskt upp när han får använda sina traditionella elektronikkunskaper) utan större problem. Det kan vara svårt att finna vissa transistorer om man haft otur och bränt någon eller några men ersättningskomponenter finns i allmänhet. Värre är det att försöka återställa trasigt trä- eller aluminiumhölje eller ens präglingen av skalorna får fronterna på radiodel och förstärkare. För den resursstarke finns dock en specialist i Danmark. Denna firma renoverar – på alla sätt man kan önska sig – samtliga komponenter i Beolab 5000.systemet. Hoppet lever.

Prisbilden för de ingående komponenterna varierar friskt men räkna ALLTID med att behöva renovera elektroniken: kondensatorer förlorar sina värden och vridpotentiometrar ärgar och slutar fungera med åren. Det är ett normalt slitage.

En Beomaster 5000 kan erbjudas från 700 – 800 kr och i renoverat utförande för upp mot 2500 – 3000 kr. Radiodelen Beomaster 5000 för kanske något lägre belopp.

Högtalarna Beolab 5000 kräver en renovering av delningsfiltren men aldrig någon omkantning av högtalarelementen då kanterna består av gummi och inte skumgummi. Med tilläggsdiskanterna Beovox 2500 är detta nog systemets dyraste komponenter: räkna med upp mot 6000 kr för fyra högtalare: två Beovox 5000 och två Beovox 2500 men som tidigare nämnts fungerar nyare (och bättre!) högtalare utmärkt tillsammans med resten av utrustningen.

Beogram 1000 finns för 500 kr men räkna med MINST det tiodubbla för ”the real thing”, Beogram 3000. Båda låter illa. Vill du spela vinylskivor utan att äventyra vare sig dina öron eller skivorna ska du satsa på en modernare konstruktion, kanske en Beogram 4000, 4002 eller 4004, en konstruktion vi återkommer till längre fram.

Om du inte har ett lager av gamla inspelningar på rullband eller anser att du absolut inte behöver en pålitlig, jättesnygg, välljudande men hopplöst tekniskt frånsprungen Beocord 1800 eller 2000 kan du lämna rullbandaren där hän. Riktpriser vintern 2013-14 är i Sverige c:a 1000 kronor.

Koppla istället på en cd-växlare, en dator eller en telefon som kan nå Spotify och njut inte bara av ljudet utan även av den klassiska danska designen av Bang & Olufsens främste formgivare Jakob Jensen.

// av Dick Andersson

Comments

comments